Blogginlägg

Kennelläger

2019-04-28 17:00 | 0 kommentarer

Vilken härlig påskhelg jag och de svarta damerna fick. Kennellläger ihop med kennel Starsholma på vackra Kjesäter i närheten av Vingåker. David Logan och Maria Sundberg var inbjudna instruktörer, två härliga människor som fick våra hundar att prestera och ökade vårt kunnande. Så kul.

Stort tack till alla valpköpare somkom och gjorde helgen till den succe det blev. Tack även till Anne och Johan Hamilton som tog så väl hand om oss på Kjesäter. Fina marker, god mat och trevligt boende- vad mer kan man begära.


Etta elitklass

2018-10-22 17:25 | 0 kommentarer

Söndagen den 21/10 åkte jag till Halmstad för att starta Elvan i elitklass. Halmstadprovet är ett synnerligen trevligt prov och jag var så glad när jag kom med. Vi fick startnummer 6 och skulle gå i par med Göran som har en fin liten flattetik. 

Provet var klurigt upplagt med ganska enkla uppgifter för respektive hund men tillsammans med den andra hundens uppgifter så blev det desto svårare. Ett stort och tungt sök och vattendirigeringar som startade en bit upp på land var väl de svårigheter jag kunde se. En annan svårighet var att det skulle apporteras gås. Elvan har aldrig hämtat gås men den snälla provledningen lagt fram en gås så att alla kunde prova på innan man startade. Vi provhämtade gåsen ett par gånger innan start och det gick bra.

Provet startade  med en enkelmarkering för hund ett och sedan hade vi en dirigering i vinkel från enkelmarkeringen. Elvan gjorde den dirigeringen klockrent. En närsökssignal och sedan var gåsen inne. Bra start. Eneklmarkeringen som kom där efter tog hon enkelt.

Transpor till söket, vilket utgick från toppen av en kulle. Elvan slet på i den lite jobbiga terrängen och fick in allt vilt. hon var lyhörd och lydig på pipan så fort jag blåste då hon var utanför området. 

Elvan gjorde ett fläckfritt arbete fram tills att vi skulle ta sista landmarkeringen. Av någon anledning så såg hon inte den så jag var tvungen att stötta henne, hon for iväg åt helt fel håll, men vi löste den blixtsnabbt i alla fall. 

Domaren gav oss fin kritik, en lyhörd tik som kan föras med små medel. Publiken berömde bägge våra hundar för att det hade varit så lugnt när vi hade fört dem. Ord som värmde. 

Görans tik hade haft lite småfel som drog ner priset till en tvåa men Elvan hade en säker etta. Så härligt!

Så himla glad och stolt för min lilla hund som är så jämn och fin och som hela tiden ställer upp på mig. 

 

 


Dubbeletta!

2018-10-11 15:27 | 0 kommentarer

För ett par veckor sedan åkte jag och Camilla till Danmark för att starta på B-prov. Syskonen Morris och Dickens skulle starta i öppenklass. För Morris var det första starten i öppenklass och så var det även för Camilla.

Då vi såg startlistan räknade vi ut att vi förmodligen skulle gå i par. Kul tyckte vi bägge men så blev det inte. Då v stod och väntade på vår tur var det alltid någon som saknades då deras startnummer ropades upp och de som var på plats fick då hoppa in. Detta hände Camilla medan jag var iväg för att hämta något i bilen så när jag kom tillbaka var hon borta. Strax därpå blev det min tur utan att jag visste att Camilla redan hade startat. När jag var halvvägs genom provet fick jag veta att Camilla redan var klar och hade fått en etta. Hurra och panik, nu måste ju jag också fixa en etta, tänkte jag.

Provupplägget var inte som det brukar vara i Danmark. De danska proven brukar inte innehålla så mycket passivitet eller arbete i par, om man undantar sökarbetet. 
Provet startade med en enkel markering på vatten. Inte långt avstånd men lite slyigtoch trixit att ta sig i och ur vattnet. Dicekns fixade den utan problem. Då vi hade lägst startnummer fick vi sedan vänta på vår parkamrat. 
Efter vattenarbetet gick man fot tillsammans på linje med domaren mellan sig upp till dubbelmarkeringen på land. En svår uppgift som många inte löste. Kastare och skytt stog ute på ett kalhygge, till vänster var det två mycket stora högar av ris och bråte och till höger låg det lite nerfallna träd kvar på hygget. Vi stod uppe på en liten sluttning bland ormbunkar och på en liten stig. Kastaren kastade först en fågel till vänster, in mellan risbergen, gick sdan en liten bit till höger och kastade en fågel framåt, åt häger, in i mellan de fallna träden i lite högre gult gräs. Stigen vi stod på lurade hundarna att dra åt vänster och gjorde att de tog den först kastade först och sedan glömde att de inte hämtat den sist kastade.

Dickens gjorde det samma, drog iväg och tog den vänstra direkt, utan problem. Då hon skulle ta den högra hoppade hon i rak linje mot markeringen ut i de höga ormbunkarna och verkade att tappa orienteringen. Då hon kom ut på hygget for hon mot vänster, verkade att orienetar sig och drog sedan snabbt till höger och klapp markeringen. Jag trodde att nu rök ettan men domaren sa, en något oortodox lösning men fint löst. Skönt, så långt så var vi på en etta. 
Nu var det ett långt fotgående på linje med parhunden och domaren, sedan blev det en llång väntan på ett söket skulle bli ledigt.
Söket var långsmalt och gick i öppen lövskog med gräs och torra löv som underlag. Lättsprunget. Dickens gick i par med en högent labbehane som också var snabb. Det hände en rätt lustig sak, då bägge hundarna var ute och letade kom den andra hunden in med vilt och ville lämna det till sin förare men hon stog och spanade ut i söket, hon trodde att Dicekns var hennes hund så hon tittade inte ner på sin hund. Hundstackaren sprang runt henne och försökte få hennes uppmärksamhet. Inte förrän jag sa till henne att det var hennes hund tittde hon ner och tog viltet. Efteråt sa hon att hon var van vid att hennes hund alltid var den snabbaste men att hon blivit lurad av att Diccekns var så snabb. 
Dickens svepte snabbt in sina vilt och sdan fick vi vänta på att parhunden skulle bli klar. Efter ytterligare ett långt fotgående på linje så hade vi bara dirigeringen kvar. 
Dirigeringen var inte inte lång men det stog en buske ivägen. Dickens gick fint ut på linjen, tappade lite i riktingen men stannade då jag båste och tog mitt högertecken bra. Domaren kommenterade det med: fint jobb. 

Då vi kom tillbaka till startplatsen fick vi vår kritik av domaren: Fin och vältränad hund. God potential till jakt och prov. Föres gott till topp-premie. Hurra, vi hade vår andra etta.

Vilken storslam. Två kullsyskon till start, två ettor i öppenklass. Hurra! Vi firade med att dricka hemgjord äppeljuice och shoppa bubbel på färjan på vägen hem. Fira och njuta måste man ju.

Och Camilla, har inte ord för att beskriva den prestation hon har åstadkommit. Första hunden och har nu en 1:a med HP i nybörjarklass och en etta i öppenklass på första försöket. Fantastiskt!

Jag är själv oerhört glad och tacksam för min lilla Dicekns utveckling. Från att ha fått vikarie för mamma Elvan på Tullgarns lagtävling i maj, till att nu vara klar för elitklass. 

Vi har nu tagit en etta i nybörjaklass i Sverige, en etta i öppeklass i Finland och en till etta i öppenklass i Danmark. På tre raka sterter är vi i elitklass. Nu ska vi jaga i höst och sedan träna inför start i eliklass någon gång nästa år. Vilken hund jag har.


Stora framgångar för första kullen

2018-07-29 16:46 | 0 kommentarer

Mycket har hänt den senaste tiden.

I maj startade Lovis på det B-prov som jag arrangerade. Lovis gjorde ett fint arbete men tröttnade lite på söket och fick ett 3:e pris men oj, så lite som hafde behövts för att det skulle varit en helt annan valör. 

I maj åkte jag över till Finland för att träffa Sveas familj och för att starta både Elvan och Dickens på B-prov. Proven i Finland är ökända för att vara tunga och jobbiga vilket visade sig vara helt rätt. Den höga temepraturen och torkan som var redan då gjorde ju inte det hela lättare.

Dickens fick starta som nummer två i öppenklass på morgonen och gjorde ett fint prov. Det fanns en del skönhetsfläckar, tyckte jag, och då jag inte försod speciellt mycket av det domaren sa hade jag ingen aning om vad vi skulle få för pris. 

Elvan startade jag i elitklass vid tre på eftermiddagen. Det var olidligt hett, alla dirigrringar och markeringar var löjligt långa och vattenarbetet var minimalt. Dessutom var söket tungsprunget då det låg på skrådden i en backe där hundarna skulle jobba upp och ner i backen i det höga gräset. Alla desssa faktorer gjorde att det var ett för svårt prov i de höga temperturer som var på eftermiddagen. Jag avbröt provet efter två uppgifter och min parkamrat bröt på nästa uppgift. Det kändes inte bra för hundarna. 

På prisutdelningen för öppenklass ropades hundarna upp nerifrån i prislistan. Först nollorna, och det visste jag ju att vi inte fått. Tävlingsledaren höll i ett antal rosetter i olika färger och vi räknade snabbt ut att det var bara två förstapris den dagen, tre tvåor och ett antal treor. Då tvåorna började ropas fram skuttade det till i hjärtat var gång vårt startnummer inte räknades upp och då dessa var slut insåg jag att vi skulle få en etta. Hurra tänkte jag och ännu gladare blev jag då jag insåg att Nanna, som vi tränat tillsammans med inför provet också skulle få en etta. Så ropades Nanna´s nummer upp och då förstod jag att vi inte bara fått en etta utan blivit provbäst. Viklen debut för Dickens. Jag som var så osäker på om hon var färdig eller ej för klassen.

Nina som äger Svea startade henne på söndagen i nybörjarklass. Finska proven är mycket svårare i nybörjarklass än vad våra svenska är. Dubbelmarkering både på land och vatten samt en dirigering. Svea skötte sig bra på alla moment men hade svårt att få in tillräckligt många vilt på söket. Värmen var olidlig men Svea brast inte i fysisk ork. Däremot tappade hon förmågan att söka igenom området på ett bra sätt och då räckte det bara till ett 2:a pris. Domaren var mycket förtjust i Svea och undrade var hon kom ifrån, även om namnet ju gav en hint om det.

Som om dessa fina reslutat inte var nog så har Tez tagit ett förstapris i nybörjarklass på WT på Möcklö i juli. Hela 88 p och hade inte det varit för en lite slarvig avlömning så hade det nog blivit en andraplacerning på tävlingen. Nu blev det en fin 8:e plats.

Morris som går som en raket startade på B-prov i Höör och kom hem med en 1:a med HP i nybörjarklass på B-prov. Jisses så bra!

Kan ju bara tacksamt tacka alla valpköpare för att de tar så väl hand om sina hundar och att de är så engagerade och duktiga. Tack alla.


Samträning

2018-02-18 06:39 | 0 kommentarer

Efter en härlig jaktsäsong är det hög tid att ta itu med träningen igen. Så igår drog jag och tre förväntansfulla svarta damer till Halmstad för en samträning i SSRK's regi. Som alltid lika trevligt att träffa alla trevliga människor som man inte ser så ofta.

Började träningen med bra stadge- och passivitets träning med Penny. Roligt med unga hundar. Långa ben och svårt att hålla reda på sig själv och sin kropp. Men hon skötte sig så bra som man kan önska av en sjumånaders unghund. Hon var lite nyfiken på de andra hundarna i början men det lugnade snart ner sig och hon satt lugnt och fint när det skedde saker runt henne.

När de andra i gruppen började med markeringar gicjk jag och hämtade Dickens. För hennes del blev det arbete på linje. En lite walk Up med störningar kastade från sidorna samt dirigeringar till dolda områden. Dickens ben var väldigt sprattlga i början men efter att vi gått ett tag på linjen utan skick blev benen lugnare. Hon gjorde fina raka linjer till dolda områden och hittade snabbt och effektivt dummiesarna. Hyperhög fart som vanligt men väl i hand och tog alla tecken fint. Bådar gott.

Slutligen tog jag ut Elvan och gjorde några linjer. Hon var laddad efter att suttit i bilen länge och skötte det bra. Inga direkta utmaningar för henne men bra med ny terräng. 

 


Bloggerska - Exempel

Avatar
Beatrice Borgstrand